Om Samhället
Upptäck gemenskapen i Vrigstad med vår engagerade samhällsförening som arbetar för en trygg och trivsam miljö för alla invånare.
Vrigstads historia
Vrigstads historia sträcker sig ända från stenåldern. Fynd av stenyxor och flintaspetsar visar att Vrigstad har varit befolkat redan då. Boplatserna låg utefter vattendraget, Vrigstadån, som var den viktigaste transportleden. På bronsåldern blev befolkningen bofast, lämningar runt Vrigstad från denna tid är t ex gravrösen och gravfält. Vägarna i nord-sydlig riktning och öst-västlig riktning korsade varandra vid vad-stället i Vrigstad. Då och där bytte man varor och handlade med varandra och Vrigstad blev en naturlig handels- och mötesplats. Folket bodde i byar runt nuvarande tätort, såsom Köpstad, Sunnerby, Wettansby och Lundby.
Sverige kristnades på 1000-talet och den första kyrkan i Vrigstad byggdes i början på 1100-talet. Det var en stenkyrka lik den i Gamla Hjälmseryd. Den kyrkan revs i samband med att nuvarande kyrka byggdes år 1865. Från den gamla kyrkan finns ett s.k. remstycke i ek bevarat. Genom dendrokronologi har forskare på Statens historiska museum visat att trädet, som plankan kommer ifrån höggs år 1095.
Stor påverkan på utvecklingen i Vrigstad bygden under medeltiden hade klostret i Nydala. Munkarna hade kunskap om byggnadskonst, läkemedel, jordbruksmetoder, energiutvinning mm. De använde marknaden i Vrigstad för att få avsättning för sina varor. Klostret ägde också gårdar i området.
Friherren Göran Gyllenstierna på Lundholmen grundade år 1648 en skola i Vrigstad och skänkte även till skolan en gård, som skulle fungera som bostad och lön till läraren. Gården är den som fortfarande kallas Skolgården. Skolan var en av de första i länet och den första som inte låg i en stad.
Utefter alla större vägar inrättades på 1600-talet gästgiverier. Dessa skulle ligga på ca två mils avstånd från varandra. Vrigstad blev då en av platserna där det skulle finnas en gästgivargård och så skulle det förbli fram till 1940-talet.
Vrigstad blomstrade på 1800-talet. Näringsfrihetsförordningen år 1846 gjorde att man fick starta näringsverksamheter utanför städerna. Utefter ån genom Vrigstad anlades det då tre garverier, två färgerier och ett bryggeri, alla beroende av vatten. Här fanns också vid denna tid fem handelsbodar och flera hantverkare t ex skomakare, skräddare, bagare, smed, vagnmakare, snickare, murare och kopparslagare. År 1867 startade Västra Härads Sparbank, sedermera Vrigstad sparbank. I mitten på 1800-talet byggdes järnvägen i Sverige och södra stambanans sträckning strax öster om Vrigstad gjorde att samhället så småningom tappade sin status som handelscentrum.
Vrigstad kommun bildades 1863. Innan dess var det sockenstämman som skötte kyrkan, skolan och fattigvården. Kommunen fick ta över ansvaret för fattigvården, församlingen ansvarade för kyrkan och skolan. Vrigstad var egen kommun fram till 1952. Då bildades Vrigstad storkommun tillsammans med Nydala, Svenarum och Hylletofta. Storkommunen fungerade fram till 1971 då den splittrades. Vrigstad och Hylletofta gick in i Sävsjö kommun, Nydala ingick i Värnamo kommun och Svenarum anslöts till Vaggeryd.
